HV71 Coming 4 i samarbete med Stiftelsen 4U
Rapport från Minnesota, USA 
Medicine Hat Camp 2010
Vi som åkte var:
Emil Karlsson, Max Örnskog
och Gustav Svensson 

Brev 1:

Efter två händelserika dagar går vi nu in på våran tredje dag. Detta brevet är ett försök till en summering av det vi upplevt såhär långt.

Resan flöt på mycket bra utan förseningar eller andra missöden. Väl framme på Brainerd`s flygplats tvingades vi ta en taxi till närmsta hotell, då vi inte blev hämtade som planerat. Efter lite välbehövlig sömn och en ”härlig” amerikansk frukost blir vi upphämtade vid 9.30 tiden. Av campägaren och NHL scouten Chuck Grillo för vidare färd mot campen. När vi kommer fram får vi en rundvandring på området.

Campen är som en liten egen by vackert beläget vid en sjö. alla som bor i byn har någon anknytning till hockey. Hit kommer spelare från hela världen för att ta del av dem utmärkta kunskaper och träningsmöjligheterna som finns här.

Max och Gustav har i väntan på att Medecine hut laget som kommer på söndag, hoppat med i en grupp med spelare från olika WHL och Collagelag. Gruppen tränas av Chuck`s son Dino som till vardags är talangscout för NHL laget San jose sharks. I går tränade dom ett fyspass som var inriktat på snabbhet och ett ispass med 1 mot 1 och spel. En vanlig dag här tränar man två fys och två ispass, så killarna har en tuff vecka framför sig.

För Emils del så är dagarna fulla med nya saker att lägga på minnet, Chuck är oerhört trevlig och intressant att lyssna på. Han vet precis allt om varenda svensk spelare som gått i någon av de senaste drafterna, hans favorit för tillfället är Brynäs spelaren Calle Järnkrok.

Hälsningar
Emil, Max & Gustav

Brev 2:

Sedan senaste brevet har det hänt en hel del här på campen. En del nya spelare har kommit och några gamla har åkt hem. Dom flesta spelare som kommer hit stannar vanligtvis mins tre veckor, under dom nio som campen är igång.

I skrivande stund har Max och Gustaf precis gått och lagt sig efter en dag med två hårda ispass och ett fyspass inriktat på spänst och benstyrka.

Den amerikanska mathållningen fortsätter att vara ett kärt ämne. Oftast serveras en köttbit eller någon typ av hamburgare till lunch eller middag. Till detta får man lite chips eller i bästa fall strips och lite sallad.

Hockey mässigt så går det bra för killarn. Dom tränar i en grupp där de allra flesta är spelare som spelar i, eller är på try out med Medecin Hat som till vardags spelar i den Canadensiska juniorligan WHL. Dom tar för sig och ser, trotts det tuffa schemat väldigt pigga ut på isen. Ispassen har hitintills varit inriktade på lite enklare moment då de allra flesta inte varit på is tidigare denna säsongen.

Emil följer både Max och Gustafs grupp men också en äldre grupp där merparten är collegespelare varav 8 stycken är draftade, på dom träningarna går det riktigt fort vi jag lova. Anmärkningsvärt är det stora intresset och kunskapen kring svenska juniorspelare i allmänhet och HV 71`s draftade spelare i synnerhet.

hälsningar,
Emil, Max & Gustav

Brev 3:

Så var det hög tid för sista rapporten från den resan vi har fått förmånen att uppleva.

Sedan senast jag skrev har vi haft det ganska så varmt ca 25 grader. Men värmen upplevs inte speciellt jobbig i jämförelse med kylan som är i ishallen där vi tränar, smedjehov är rena bastun i jämförelse. Dagarna här är fyllda med olika prövningar för killarna. Idag har det varit diverse tester både på¨och utanför isen. Merparten av testerna här är inriktade på utmätning av spelarnas snabbhet och explosivitet. Både max och Gustaf gjorde bra ifrån sig även om det är lite annorlunda moment mot vad dom är vana vid hemma. Killarna hänger utan några problem med i det höga tempot som är på isträningarna och ligger i framkant när det gäller klubbteknink och skott.

För många killar som är här på campen står mycket på spel. Dom har ständigt ögonen på sig från olika klubbar, scouter och agenter. så det är ett rasande högt tempo men det är inte alltid som precisionen i passen är lika bra. Slående är hur hårt alla jobbar varje träning. En sak är mycket tydlig, killarna som har kommit hit jobbar för en träningsbiljett, inte en flygbiljett.

Detta var ett det sista brevet från våran resa, på vägen hem är tanken att Emil ska sätta ord på sina tankar och funderingar från resan. Så är ni intresserade av att ta del av de, är det bara att höra av sig.

Vänliga hälsningar,
Emil, Max & Gustav